Swedish
Albanian
Arabic
Armenian
Azerbaijani
Belarusian
Bengali
Bosnian
Catalan
Czech
Danish
Deutsch
Dutch
English
Estonian
Finnish
Français
Greek
Haitian Creole
Hebrew
Hindi
Hungarian
Icelandic
Indonesian
Irish
Italian
Japanese
Korean
Latvian
Lithuanian
Macedonian
Mongolian
Norwegian
Persian
Polish
Portuguese
Romanian
Russian
Serbian
Slovak
Slovenian
Spanish
Swahili
Swedish
Turkish
Ukrainian
Vietnamese
Български
中文(简体)
中文(繁體)
Journal of Antimicrobial Chemotherapy 2001-Dec

A pharmacokinetic/pharmacodynamic approach to show that not all fluoroquinolones exhibit similar sensitivity toward the proconvulsant effect of biphenyl acetic acid in rats.

Endast registrerade användare kan översätta artiklar
Logga in Bli medlem
Länken sparas på Urklipp
S Marchand
C Pariat
A Boulanger
S Bouquet
W Couet

Nyckelord

Abstrakt

The proconvulsant effect of biphenyl acetic acid (BPAA) on several fluoroquinolones (FQs) was investigated in vivo, by measuring drug concentrations in the biophase at the onset of convulsions. Male Sprague-Dawley rats (n = 134) were given BPAA orally, at various doses 1 h before starting FQ infusion, which was maintained until the onset of maximal seizures, when cerebrospinal fluid (CSF) and plasma samples were collected for drug concentration determination. The FQ-BPAA interactions in the biophase (CSF) were adequately described on most occasions by an inhibitory Emax effect model with a baseline effect parameter. The efficacy of the proconvulsant effect was characterized by the ratio of the CSF concentrations of FQs at the onset of convulsant activity when BPAA was absent (CCSF0, FQs) and as BPAA CSF concentrations tended toward infinity (CCSFbase, FQs). This ratio varied from 15 for enoxacin to 1.9 for sparfloxacin. The potency of the proconvulsant effect was characterized by the CSF concentration of BPAA corresponding to a proconvulsant effect half of its maximum. This parameter varied between 0.18 +/- 0.06 micromol/L with enoxacin and 15.0 +/- 12.1 micromol/L with sparfloxacin. The CSF diffusion of all FQs was apparently non-linear, as well as the plasma protein binding of BPAA, complicating interpretation of plasma data. The important variability in the proconvulsant effect of BPAA demonstrated in this study between various FQs suggests that in vitro gamma-aminobutyric acid (GABA) binding experiments conducted in the presence of BPAA are unlikely to be good predictors of FQ convulsant risk in clinical practice.

Gå med på vår
facebook-sida

Den mest kompletta databasen med medicinska örter som stöds av vetenskapen

  • Fungerar på 55 språk
  • Växtbaserade botemedel som stöds av vetenskap
  • Örter igenkänning av bild
  • Interaktiv GPS-karta - märka örter på plats (kommer snart)
  • Läs vetenskapliga publikationer relaterade till din sökning
  • Sök efter medicinska örter efter deras effekter
  • Organisera dina intressen och håll dig uppdaterad med nyheterna, kliniska prövningar och patent

Skriv ett symptom eller en sjukdom och läs om örter som kan hjälpa, skriv en ört och se sjukdomar och symtom den används mot.
* All information baseras på publicerad vetenskaplig forskning

Google Play badgeApp Store badge