Swedish
Albanian
Arabic
Armenian
Azerbaijani
Belarusian
Bengali
Bosnian
Catalan
Czech
Danish
Deutsch
Dutch
English
Estonian
Finnish
Français
Greek
Haitian Creole
Hebrew
Hindi
Hungarian
Icelandic
Indonesian
Irish
Italian
Japanese
Korean
Latvian
Lithuanian
Macedonian
Mongolian
Norwegian
Persian
Polish
Portuguese
Romanian
Russian
Serbian
Slovak
Slovenian
Spanish
Swahili
Swedish
Turkish
Ukrainian
Vietnamese
Български
中文(简体)
中文(繁體)
Pharmacology Research and Perspectives 2015-Feb

Characterization of the 5-HT2C receptor agonist lorcaserin on efficacy and safety measures in a rat model of diet-induced obesity.

Endast registrerade användare kan översätta artiklar
Logga in Bli medlem
Länken sparas på Urklipp
Guy A Higgins
Jill Desnoyer
Annalise Van Niekerk
Leo B Silenieks
Winnie Lau
Sandy Thevarkunnel
Julia Izhakova
Ines Am DeLannoy
Paul J Fletcher
Josepha DeLay

Nyckelord

Abstrakt

The 5-HT2C receptor agonist lorcaserin (Belviq®) has been Food and Drug Administration (FDA) approved for the treatment of obesity. The present study is a back translational investigation into the effect of 28-day lorcaserin treatment in a diet-induced obesity (DIO) model using male, Sprague-Dawley rats. An assessment of drug effect on efficacy and multiple safety endpoints including cardiac function was undertaken. Lorcaserin (1-2 mg/kg SC b.i.d.) significantly reduced percentage body weight gain compared to vehicle-treated controls (VEH: 10.6 ± 0.4%; LOR 1: 7.6 ± 1.2%; LOR 2: 5.4 ± 0.6%). Measurement of body composition using quantitative magnetic resonance (QMR) imaging indicated this change was due to the selective reduction in body fat mass. Modest effects on food intake were recorded. At the completion of the treatment phase, echocardiography revealed no evidence for valvulopathy, that is, no aortic or mitral valve regurgitation. The pharmacokinetics of the present treatment regimen was determined over a 7-day treatment period; plasma C min and C max were in the range 13-160 ng/mL (1 mg/kg b.i.d.) and 34-264 ng/mL (2 mg/kg b.i.d.) with no evidence for drug accumulation. In sum, these studies show an effect of lorcaserin in the DIO model, that in the context of the primary endpoint measure of % body weight change was similar to that reported clinically (i.e., 3.0-5.2% vs. 3.2%). The present studies highlight the translational value of obesity models such as DIO, and suggest that assuming consideration is paid to nonspecific drug effects such as malaise, the DIO model has reasonable forward translational value to help predict clinical outcomes of a new chemical entity.

Gå med på vår
facebook-sida

Den mest kompletta databasen med medicinska örter som stöds av vetenskapen

  • Fungerar på 55 språk
  • Växtbaserade botemedel som stöds av vetenskap
  • Örter igenkänning av bild
  • Interaktiv GPS-karta - märka örter på plats (kommer snart)
  • Läs vetenskapliga publikationer relaterade till din sökning
  • Sök efter medicinska örter efter deras effekter
  • Organisera dina intressen och håll dig uppdaterad med nyheterna, kliniska prövningar och patent

Skriv ett symptom eller en sjukdom och läs om örter som kan hjälpa, skriv en ört och se sjukdomar och symtom den används mot.
* All information baseras på publicerad vetenskaplig forskning

Google Play badgeApp Store badge