Swedish
Albanian
Arabic
Armenian
Azerbaijani
Belarusian
Bengali
Bosnian
Catalan
Czech
Danish
Deutsch
Dutch
English
Estonian
Finnish
Français
Greek
Haitian Creole
Hebrew
Hindi
Hungarian
Icelandic
Indonesian
Irish
Italian
Japanese
Korean
Latvian
Lithuanian
Macedonian
Mongolian
Norwegian
Persian
Polish
Portuguese
Romanian
Russian
Serbian
Slovak
Slovenian
Spanish
Swahili
Swedish
Turkish
Ukrainian
Vietnamese
Български
中文(简体)
中文(繁體)
Chemistry and Biodiversity 2013-Apr

In vitro leishmanicidal and cytotoxic activities of the glycoalkaloids from Solanum lycocarpum (Solanaceae) fruits.

Endast registrerade användare kan översätta artiklar
Logga in Bli medlem
Länken sparas på Urklipp
Mariza Abreu Miranda
Renata Fabiane Jorge Tiossi
Mariana Rosa da Silva
Kelly Cristina Rodrigues
Christian Collins Kuehn
Luiz Gustavo Rodrigues Oliveira
Sérgio Albuquerque
James Dewey McChesney
Claudio Manuel Lezama-Davila
Angelica Patricia Isaac-Marquez

Nyckelord

Abstrakt

Leishmaniasis is an infection caused by a protozoan parasite of the genus Leishmania and is the second most prevalent parasitic protozoal disease after malaria in the world. We report the in vitro leishmanicidal activity on promastigote forms of Leishmania amazonensis and cytotoxicity, using LLCMK2 cells, of the glycoalkaloids from the fruits of Solanum lycocarpum, determined by colorimetric methods. The alkaloidic extract was obtained by acid-base extraction; solamargine and solasonine were isolated by silica-gel chromatography, followed by reversed-phase HPLC final purification. The alkaloidic extract, solamargine, solasonine, as well as the equimolar mixture of the glycoalkaloids solamargine and solasonine displayed leishmanicidal activity against promastigote forms of L. amazonensis, whereas the aglycone solasodine was inactive. After 24 and 72 h of incubation, most of the samples showed lower cytotoxicities (IC50 6.5 to 124 μM) as compared to leishmanicidal activity (IC50 1.1 to 23.6 μM). The equimolar mixture solamargine/solasonine was the most active with an IC50 value of 1.1 μM, after 72 h. Likewise, solamargine was the most active after 24 h with an IC50 value of 14.4 μM, both in comparison with the positive control amphotericin B.

Gå med på vår
facebook-sida

Den mest kompletta databasen med medicinska örter som stöds av vetenskapen

  • Fungerar på 55 språk
  • Växtbaserade botemedel som stöds av vetenskap
  • Örter igenkänning av bild
  • Interaktiv GPS-karta - märka örter på plats (kommer snart)
  • Läs vetenskapliga publikationer relaterade till din sökning
  • Sök efter medicinska örter efter deras effekter
  • Organisera dina intressen och håll dig uppdaterad med nyheterna, kliniska prövningar och patent

Skriv ett symptom eller en sjukdom och läs om örter som kan hjälpa, skriv en ört och se sjukdomar och symtom den används mot.
* All information baseras på publicerad vetenskaplig forskning

Google Play badgeApp Store badge